Veckan som gick!


Förra veckan hade vi som sagt stora förväntningar på, med bland annat Jubileumspokalen och dubbeltrav på Örebro med E3-finaler fram mot veckoslutet. Jag tänkte ge mitt perspektiv på höjdpunkerna från veckan som gick.

I Jubileumspokalen var det verkligen kul att se Nu Pagadi i gammalt gott slag igen efter det tråkiga intrycket han gav i Mikkeli. Erik Adielsson visste att han hade bästa hästen och Yield Boko har han krossat förr. Särskilt intressant var att topp 3 gick till hästar som aldrig gick vid sargen, och det glädjer mig mycket då jag inte gillar att sarglöpare tar fina prischeckar i storlopp. Noras Bean visade att han är allra vassast bakifrån och avslutade ruggigt bra från tredje utvändigt till andraplatsen. Starten innan då han travade i spets på Axevalla kan vi glömma då det fanns bra förklaringar efteråt. Ett grymt lopp som trea gjorde Yarrah Boko från femte utvändigt. Jag hade strax under 10 sista varvet och en ännu snabbare avslutning i tredjespår sista 500. Den här svensk-norsken fortsätter att utvecklas stadigt även om han varit bra länge. Jag minns med avsmak Elitloppshelgen förra året när han knäckte min favorithäst Indigo Broline från dödens, vilket jag vid den tidpunkten bara trodde självaste Maharajah skulle mäkta med. Både Noras Bean och Yarrah Boko har fina pengar att tjäna nere på kontinenten!

Europeiskt Treåringschampionat blev ett riktigt fiaskolopp. De riktigt tunga kanonerna saknades och om man verkligen vill få lite prestige i det här loppet bör man schemalägga loppet lite bättre samt dubbla förstapriset. Vinnaren Muscles Wiking BR ska vi dock inte ta äran ifrån. Som norskfödd lär han sopa hem både Kriteriet och Derbyt i sitt hemland innan han behöver tampas mot stenhårt motstånd. Om det nu stämmer att detta är den bästa unghäst Olle Goop haft i träning någonsin så måste man verkligen hålla ett extra öga på den här Muscles Yankee-sonen, Olle har ju trots allt tränat fram fem stycken Svenska Kriterievinnare (inklusive Conny Nobell).

Kan också nämna lite kort om Maharajah som gjorde en intressant comeback samma tävlingsdag. Kul att se honom på tävlingsbanan och det är verkligen grymt att se när han tar ner motståndarna på egen hand utan att kusken direkt begär det av honom. Motståndarna levde inte upp till förväntningarna, men att Maharajah vinner från dödens tillsynes tämligen formlös och rund om magen säger det mesta om hans storhet. Vi får hoppas han håller sig fräsch och kan starta kontinuerligt under hösten, då kan vi ha det riktigt roligt i Paris sista söndagen i januari.

Det är med blandade känslor jag recenserar E3-finalerna. Stonas version blev ett topplopp med kullens allra bästa hästar. Tamla Celeber visade återigen att hon är bäst i kullen när hon tog hem segerchecken trots en avslutning som först i tredjespår sista 600m. Segertiden fenomenal 1.12.1/1609m. Utmanade gjorde fine Roxa Sisu som också gjorde det briljant som tvåa, men det här var kanske hennes chans att besegra drottningen i kullen. Bra som trea var So Here I Am som höll ett hårt tempo i ledningen men ändå aldrig riktigt kroknade. Hon fanns inte med på min Topp 10-lista och den borde hon väl platsa på efter två riktigt bra insatser, får se om hon kan göra lika bra ifrån sig i Oaks när det är full väg som gäller.

Öppna klassens final höll inte samma klass. Segraren Deuxieme Picsous vann rättvist och tog lite revansch från förra E3-finalen då han gick snabbast av alla sista biten. Man ska inte titta för mycket på tider sägs det men här är det värt att notera. Segertiden var på 1.12.9/1609m och det var alltså åttå tiondelar sämre än stonas lopp kvällen innan. Samma segertid vann Amaru Boko säsongens första E3-final på bara det att han sprang ett halvvarv längre. Helt klart var det bättre förutsättningar den gången, men lika klart är det att de riktiga kanonerna trimmas för Kriteriet istället och avstår gärna sprinterlopp…

//Ivarsson – Med ny vecka i sikte!

+ There are no comments

Add yours

Kommentera