Sammanfattning av helgens stora bataljer!


2012 års Derbyhelg kan nu läggas till handlingarna och jag ger er min syn på helgens höjdpunkter där Jägersro i vanlig ordning bjöd på stor sport!

I Europeiska Treåringschampionatet uppfylldes min önskan om att Noble Knight skulle få ta en stor titel under treåringssäsongen, men det utvecklades till ett horribelt taktiklopp där ingen ville tävla. Det började med att Åke Svanstedt med Global Offshore kastade in handduken direkt i starten och släppte över ledningen till Noble Knight. Med förhandsfavoriten Pojke Kronos valde Örjan Kihlström ett mycket passivt upplägg när han såg att det var på väg att bli dödens och det är en styrning som fått många att häpnas, däribland jag själv. Jag förstår att man är rädd om hästen eftersom det är en tuff matchning som väntar hästen nere på kontinenten om ett par veckor, men hur mycket hade det kostat på hästen om han fått trava utvändigt ledaren i det där löjliga låga tempot. Troligtvis hade han även blivit avlöst av Åke Svanstedt efter ett knappt varv. Jag tolkar den här styrningen som om Örjan Kihlström känner den begränsning i hästen som man själv trott funnits hela tiden. Mitt ställningstagande står kvar tills hästen bevisar det motsatta, gärna i Italien där det finns grova slantar att tjäna. Jag vet inte om jag någonsin sett två hästägare så besvikna över en kusks taktikval i en TV-studio som i lördags.

Noble Knight gav ett fortsatt läckert intryck och ägarna lär gräma sig över att hästen inte är amnäld till Kriteriet, så även Roger Walmann som saknar seger i den löpningen. Jag har som jag tidigare påtalat fastnat rejält för den här Scarlet Knight-sonen. Han fanns inte med över min lista över ca 100 hästar i kullen som jag valde ut i höstas/vintras, utan det var först när jag bevittnade hästen i värmningen inför ett start under Elitloppsfredagen som det klickade till hos mig. Det är verkligen stor skillnad på att se hästar i verkligheten och genom ”datorskärmen”, så nästa år får det nog bli några ”vårbesök” på Solvallas onsdagar för att kunna se riktigt fina unghästar i början av karriären. Jag är mitt uppe i arbetet med nästa kulls ”scoutning” och jag har valt att lägga ner ännu mera tid på det den här gången, mycket för att man själv är med och deläger en pålle i kullen såklart. Listan är för tillfället uppe i 222 stycken svensktränade tvååringar och det kommer definitivt tillkomma några till. Ett perfekt sidoprojekt att hålla på med om man för stunden inte har något att syssla med.

Derbystoet fick definitivt inte den start som en final av det här slaget är värdig och det sätter tyvärr ner helhetsbetyget på loppet. Här var det dock inte körningen det var fel på utan istället för att flera utav dem starkaste segerbuden galopperade bort sig direkt. Hästarna Askens Valencia och Indescribable var hästarna som jag tycker såg allra bäst i försöket, men i finalen kom båda bort på galopp och där den förstnämnda hade gjort sitt innan bilen släppt iväg fältet. Försökssegrarinnan Citrin och outsidern Kimono Pearl var två fina ston som också försvann tidigt i finalen. Trots detta blev historia skrivet när Fredrik Perssons Red Red Red slog nytt svenskt rekord med 12,2/2140a efter att hela loppet varit med i den främre träffen och avverkat krafter i det stenhårda tempot. Väldigt bra prestation! Första varvet avverkades på hypersnabba 11,3 och man måste ge en tapperhetsmedalj till ledande Drillbit Ås som stred in i det sista, men som fick ge sig med en halv längds marginal tillslut. Trea slutade Famous Dream som gick en väldigt bra avslutning, men trots många galopper på konkurrenterna och stenhårt tempo räckte det inte till seger. Det går helt enkelt inte att plocka in en massa längder över upploppet mot jämnbra konkurrenter över dessa vrålsnabba sommarbanor trots rejäl överpace.

Jag gläds verkligen över Red Red Reds seger och det besviser återigen Fredrik Perssons storhet som tränare. Hästen har spelat en ganska anonym roll i skiktet strax under kulltoppen, men har hela tiden utvecklats och nu var hon också satt i perfekt författning. Modern Extreme Lady skrev in sig i historieböckerna förra året då sonen Beau Mec vann Derbyt, men det är verkligen helt sjukt att hon även året efter lämnar en ny Derbyvinnare. Det är en unik bedrift som troligtvis aldrig kommer tangeras av ett annat avelssto. Det är nog tur för årets treåriga ston att 2009 års avkomma inte lever längre… Mödernet härstammar i stigande led från självaste Minerva och det är en sann svensk travhistoria bara det.

Fredrik Persson bedriver också i mitt tycke en av Travsveriges absolut vassaste hemsidor och har ni inte hittat dit ännu, så gör det! Fenomenalt rakt igenom med mycket både se- och läsvärt!

Svenskt TravDerbyt är det alltid något speciellt med och det finns alltid pirr i magen när loppet avgörs. Årets upplaga blev inte speciellt dramatiskt, men innehöll likväl flera fantastiska prestationer. Jag hade verkligen inte läst loppet som om Pato skulle kunna köra sig tidigt till ledningen och redan i det skedet dog lite av loppets nerv. Den här hästen har en sådan stridsvilja att man direkt förstod att det nästan skulle vara omöjligt för konkurrenterna att passera honom. Med en inledande 12-runda började man ändå ana att det kunde bli match av det hela och många av konkurrenterna bjöds in, men Petri Puros häst är bara helt otrolig. Att i sin blott nionde start kunna göra en sådan här prestation och dessutom även tangera Maharajahs fantastiska löpningsrekord är bara för bra. Jag måste även hylla Panne de Moteur som lade beslag på andraplatsen. Hästen hade varit med i kullens tre största fyraåringslopp innan det här och är absolut inte härstammad för att vara slagkraftig över Derbydistansen. Trots dessa förutsättningar överraskande han mig med att vara den som utmanade vinnaren in i det sista trots ett jämnt 12-tempo hela vägen som borde ha gett Credit Winner-sonen rejält med mjölksyra tillslut . Det här är absolut en framtida internationell stjärna. För tredjeplacerade och på förhand min vinnare Perfectly Enough klaffade det inte för inledningsvis och Örjan Kihlström valde att backa ner långt ner i kön. Att hans stronga avslutning i tredjespår bara räckte till en bronspeng är inte mycket att säga om då det absolut inte får strula med positionerna om man ska vinna ett Derby. Lite av loppets prestation trots att det inte blev några pengar intjänade stod Mellby Viking för. Hängande i tredjespår sista 1500 metrarna och ändå tillsynes med krafter kvar in på upploppet. Tyvärr gick det inte att köra på honom för fullt och galoppen kom som ett brev på posten när Erik Adielsson begärde lite av honom på upploppet. Det var också lite av känslan man hade efter försöken då han var väldigt nära att upploppsgaloppera redan då. Hästen besitter utan tvekan en enorm kapacitet inombords, men det känns som att den här Derbystarten kom lite för tidigt i karriären. Med sina knappa 300 tusen på kontot kan man lugnt sagt säga att hästen står billigt inne i gällande klass…

Summa summarum konstaterar jag att personer som tycker att den här Derbyfinalen innehöll ett koppel medelmåttiga fyraåringar bör tänka om. Den här kullen är inte svagare än någon annan!

//Ivarsson

2 Comments

Add yours

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.