Introduktion av 2011 års ”unghästlista”!


Nu är det alltså dags för undertecknad att börja skrapa på den nya treåringskullens yta, där min ambition är att hitta några av de absolut framgångsrikaste hästarna under 2011. Förra säsongen var premiäråret och det kändes i efterhand riktigt ihophafsat  med en massa ”barnsjukdomar” som följd. Bredden bland de uttagna hästarna var katastrofal och det är något som verkligen ska förbättras till detta år. Gardet var desto bättre med topphästar som Aga Khan Boko, One Too Many, Amaru Boko, Formula One samt Noe’ d’Asolo och känslan är att denna kvintett  bör ha tagit stora kliv inför kommande storloppsäsong. Största debaclet var givetvis att Tamla Celeber inte var med utan istället valdes bland annat ett gäng sura märrar ut från samma stall och dessa höll inte någon vidare klass.

Jag kommer att dela upp det här i fyra olika kategorier efter kön samt nationell/internationell och kommer presentera några aptitretare i varje klass inför vad som kommer bjudas på inför säsongen. Hästar som startat som tvååringar är inte ”startberättigade”. Tilläggas ska nämnas att jag inte roffat åt mig direkta insideruppgifter om hästarna, utan alla är valda med omsorg framför datorn i all ensamhet.

Vi börjar med den som med all säkerhet kommer vara den tuffaste klassen, nämligen svenskfödda hingstar. Det är också den största gruppen av hästar och inrymmandes hela 37 hästar. Detta är alldeles för många enligt mig själv och innebär ökad risk för kvantitet, men detta är ett sätt att gynna mångfalden och få in fler tränare på listan. Jag har valt att utesluta alla valacker, då jag tycker det är mycket tydligt att om man ska hitta de allra vassaste treåringarna ska ”paketet” vara orört vid den här tidpunkten. Undantag har såklart funnits och kommer dyka upp även i framtiden, men jag väljer att bortse från detta.

I vanlig ordning ska jag själv utse årets Kriterievinnare. Förra årets val Aga Khan Boko slutade på en hedrande fjärdeplats och det var inte illa pinkat för att vara vald så tidigt som i januari. Hans placering hade dock garanterat varit bättre om det inte strulat för honom under sommaren. Jag tycker vi slår fast vid att han vinner Svenskt TravDerby 2011 istället som revansch både för kretsen kring hästen, men också för mig! Det har väl inte undgått någon att det är Viking Kronos som nästan på egen hand skapat de riktigt stora unghästtalangerna inom svensk travsport senaste åren. Givetvis har han ett nytt toppstammat artilleri i den här kullen som är redo att gå ut på tävlingsbanan och försöka göra sin fader stolt ånyo. Men…

I år tänker jag testa en strumprullare från halva plan och bortse från de största tränarna och Viking Kronos-sönerna. Jag tycker mig ha hittat en intressant häst i Diedrik Meilinks Charlie Trotter (e. Conway Hall – u. S.J.’s Shad Roe). Mitt resonemang väntar jag med att utveckla utan nöjer mig med att skylla på den berömda ”magkänslan”. Med tanke på hur svårt det är att hitta den där nålen i höstacken, så tycker jag att man lika gärna kan satsa på en kantboll och vid ett eventuellt misslyckande blir inte fiaskot lika fullständigt.

Fader Conway Hall är väl inte den första avelshingsten man förknippar med en blivande Kriterievinnare, men faktum är att hans son Tryptophan Ås lyckades greja tredjeplatsen förra året. Diedrik Meilink har verkligen lyst med sin frånvaro i de större unghästloppen, men det blir det ändring på i år. Charlie Trotter, lägg det namnet på minnet redan nu!

*

Noterade i nån av ”blaskerna” på nätet att Stig H Johansson fått in snackhästen E.L. Mikko (e. Yankee Glide) i träning från Finland. Det är väl sisodär fyra år försent eller något. Hästen kom till Europa med mycket fina meriter från treåringssäsongen i USA, men hamnade tyvärr i pajasen Jarmo Immonen händer. Hästens hittills enda start i Sverige skulle fungera jättebra som instruktionsfilm till       ungdomar om hur man inte ska köra med en storfavorit från spår 8. 06-öppning första 500 och drygt 12-tempo första varvet på lång distans i slutet av oktober är detsamma som att försöka knäcka en häst som garanterat redan fått en hel del tuffa lopp som unghäst ”overthere”. Att det var Björn Goop som också deltog i denna mördaröppning överraskar inte, han och Lutfi Kolgjini är väl de två som offrat flest hästar i sina karriärer för att skaffa respekt hos medtävlarna.

*

Dygnsrytmen är minst sagt konstig för dagen, men Australien Open i tennis håller bara på i drygt en vecka till…

2 Comments

Add yours
  1. 1
    Red Sox

    Både hoppas och inte hoppas du har rätt om Charlie Trotter, då jag och den nuvarande ägaren var dom ända som bjöd på hästen på auktionen. Stammen är väldigt intressant tycker jag då han kommer från Lady Ann Reeds moderlinje som verkligen har lämnat många bra hästar framförallt min favorit häst Peaceful Way(satan vad hon kunde speeda)och modern helsyster med S.J’s Caviar, konstigt att det bara var jag och han som köpte hästen, som bjöd på Charlie då han redan då såg ut som en riktig häst.

    Håller helt med om att Goop och Kolgjini är dom som offrar flest hästar, konstigt att dom inte får mer skit för det i media, men det är väl ingen som vågar säga något.

    Kommer ihåg när Passes J Pej och Spring Ray öppnade 10.7 första varvet i ett 2640 lopp på valla september 2006 med Goop tryckandes utvändigt såklart.

  2. 2
    Ivarsson

    Aj aj, du kan alltså ha gått miste om en Kriterievinnare eller i alla fall en riktigt bra häst! Ska bli intressant att följa honom under året.

    Visst var Peaceful Way ett fantastiskt sto, det hade verkligen varit intressant att bevittna henne sista söndagen i maj på Solvalla… 🙂

Kommentera