Hur svårt kan de vara?


Hej! Nu var de ett tag sen jag blogga,men de har varit mycket på slutet och sen vet ju dom flesta att jag skadat mig så jag har faktiskt varit lite under isen för de. Är man en träningsnörd som mig så är de oerhört jobbigt att inte kunna träna.  Nu har det löst sig med att köpa hantlar så jag kan bygga lite arm muskler iaf. Jag vet dom flesta tycker jag är tokig som håller på med rugby men de sker olyckor i alla sporter och jag hade fruktansvärd otur att bli tacklad bakifrån. Jag trodde jag var snabbare än vad jag var så de kommer att bli mycket korta snabba intervaller innan jag går ut och lirar match igen. För jag kommer inte att sluta spela, har bestämt mig för att ge rugbyn en chans men visar de sig att jag är totalt talanglös då lägger jag ner, men jag har lyckats göra ett försök så än finns de hopp.

Vi har hunnit med en Elitlopps helg också sen sist, de är inte riktigt min helg men fredagens aktion är alltid trevlig. Komma ut och mingla lite, men tyvärr så är man som en ko som släpps ut på grönbete för sommaren, man är lite för övertaggad efter en lång vinter inomhus. Var en sväng på lördagens fest också men man är för gammal för så hög musik, jag gillar mingel. Det gick inte att prata. Sen så ska de sägas jag var nykter och halt så man gjorde de inte särskilt roligt för sig. 45 min fick räcka i alla trappor för mig. Så till nästa år då låter jag ungdomarna roa sig själva.  Jag gillar inte heller att trängas bland allt folk så de blev inget trav för mig under helgen, jag vet inte vad de är men jag har aldrig sett tjusningen med elitlopps helgen och dom långa dagarna på travet. Vi har för bra sändningar på tven också. Så jag och Sandra passa på att vila upp oss och ha de bra. Att Sandra bor i Upplandsväsby är verkligen helt perfekt för mig. Gratis boende och god mat serveras de. Att hon har en skön soffa kan jag oxå intyga jag och mitt onda bäckene spendera många timmar i den förra helgen.

Nu ska jag berätta om en rolig historia i mitt liv. De var en gång en fredag kväll i Eskilstuna de väntades Breeders crown bankett och de brukar alltid vara en bra tillställning så man var laddad för en oförglömlig kväll, å de blev de. Hoppar lite framåt nu, men middagen var avklarad och de var barhäng som gällde, så ser jag Peter Forsberg som står där i baren, inte hockey spelaren utan en riktigt snygging stod där, lång mörk kille med  klar blåa ögon. Så jag säger glatt till Sandra du får inte sova hos mig, jag har ragg. Som alla vet så var han med i ”bonde söker fru” och dejtade hästbonden Peter. Så tjejer var inget för han. Sandra bara skrattar och säger åt mig men snälla Catta han är bög, jag bara rycker på axlarna och säger hur svårt kan de vara att omvända han så jag glider fram till han. Vi gick inte hem ihop men jag fann en vän för livet. Nu kanske inte alla har samma humor som mig men jag och Sandra skrattar alltid gott åt den kvällen.

Jag lovar att återkomma snart igen, nu ska jag ta min blå fazer cheescake och åka på middag hos min extra familj jag har här i stan. Har man 100 mil till mamma så får man hitta en extra.

Categories

3 Comments

Add yours
  1. 2
    Catarina

    Ja jag besöker gärna trav och kollar fina hästar men just Elitlopps helgen ser jag helst på tv. Man är inte som alla andra 😉

Kommentera