Äventyret med Amaru Boko i Schweiz!


Kan utan tvekan säga att resan till Schweiz var något bland det häftigaste jag varit med om. Även om resultaten inte blev till våran fördel så gick vi som vinnare därifrån. Hur kan man vara diskad för startgalopp och ändå känna sig som en vinnare? Ska försöka förklara hur jag tänker. Vi kan ju börja med en liten snabb redogörelse för hur resan gick till.

Resan påbörjades onsdag morgon och vi lämnade Fituna kl 9.
Första stoppet var på vaggeryd där Linus Svensson och Torgil väntade. Sen fortsatte resan. Ett stopp på Jägersro för promenad och fodring sedan vidare mot tysklandsfärjan. Kl 21.30 lämnade vi Sverige för en natt på havet.
Kl 7.30 var vi framme i Tyskland och då åkte vi till en gård en timma bort från hamnen där vi lastade av hästarna och promenerade i ungefär 45 minuter. Sen fick dom äta frukost och vila sig lite innan vi fortsatte.
70 mil / 13 timmar senare (trafiken i tyskland är det värsta jag varit med om) så kom vi fram till en liten tysk by där vi skulle övernatta. Promenad, borstning och kvällsmat skulle fixas och vi skötare damp väl i säng på vandrarhemmet runt midnatt.
Kl 8 fredag morgon så var det dax för slutruschen på resan. Bara 30 mil kvar. Klockan 14 så hade vi nått resans mål. Äntligen!

Väl framme på Avenches travbana i Schweiz så mötte vi upp de andra svenska ”ekipagen”. Dvs Sara Andersson och Kadetten och Johan Lejon med dotter och deras två hästar.
Vill förövrigt lyfta fram Johan och ge honom en stor eloge för hans arbete. Att lyckas kvala in två hästar till ett sådant här lopp med det lilla material han har, då får man ju inte glömma att han har fött upp bägge hästarna själv. DET är stort. Jag lyfter på hatten! Johan är en ödmjuk person och han förtjänar all framgång han kan få!

Vi  svenskar”fann” varandra fort och det tog inte lång tid innan vi började skratta, jamma och jobba ihop som ett enda stort team. Det fodrades tillsammans, vi åkte till och från hotellet tillsammans, vi planerade dagarna så det skulle funka på bästa sätt. Några mockade boxar medans några körde, sen ombytta roller. Och så vidare.
När det var lunch så gick vi och åt allihop och fick sällskap av Tony Ryttar, Thomas Blomqvist och Lars G Dahlgren, Vi var en svensk armé! Och så förbannat kul vi hade, trots att det regnade konstant.

Amaru Boko och Jorma Kontio i värmning

Väl på tävlingsdagen så kändes det inte längre som en individuell tävling. Utan vi gjorde det här som ett lag.
Kan säga er att det var ett gäng tokiga svenska hästskötare som skrek sig hesa över upploppet för att jobba in Robert och Kadetten till seger. Efter målgång så kastade vi oss allihopa över Sara Andersson!
GRUPPKRAM! Vi fixade det! Heja Sverige!

Kadetten, Sara, Robert och resten av kretsen runt hästen är så värda den där efterlängtade storloppsegern. Grattis än en gång!

Så där har ni svaret på hur jag, trots startgalopp, kan säga att jag gick därifrån som vinnare.
Vi tog ju oss trots allt dit, bara det är stort. Sen var det absolut väldigt tråkigt med Amarus galopp, för han kändes jättefin för dagen. Men det är sånt som händer. Trav är trav.
Det är bara och ta nya tag och komma igen. För kommer igen, det gör vi. Utan tvekan.
Jag vet att jag har en av världens bästa 4åringar i stallet och jag tvivlar inte en sekund på att vi har mycket kul att se fram emot i framtiden.

Så tack igen allihopa som var med och gjorde den här resan till mitt livs äventyr.
GEMENSKAP! <3

7 Comments

Add yours
  1. 4
    Marcus Ivarsson

    Härlig story! Förstår att en sån där utflykt sätter guldkant på tillvaron. Nästa gång får vi hoppas att det är ni som räddar den svenska äran!

  2. 6
    Stackars Jack

    Citerar Has Alfredsson:
    Det kan man kalla resa det 🙂
    Gör säkert nytta (hårdhet) inför det fortsatta tävlandet trots allt.

  3. 7
    Nicke.BH

    Grattis Grattis! Vad fantastiskt fin han såg ut, din förtjänst antar jag. 😉 Perfekt från start till mål!
    Hade varit kul om du skrev några rader om förberedelser och framtidsplaner för Amaru boko (och även dina övriga passhästar).

    Keep up the good work!

Kommentera