Kristina

Oj, oj, oj vad tiden rinner iväg! Helt plötsligt har ännu ett år gått och man måste lära sig skriva 2012 istället för 2011. Det var mycket som hände 2011, framförallt travmässigt, och jag hoppas 2012 kan bli minst lika bra, om inte bättre.

Jag hade en jättebra jul med lugnt familjefirande, men mindre bra mellandagar med 39 graders feber och soffläge. Hann precis bli ”frisk” (allt är ju relativt, hostar och snorar fortfarande) till nyår och tur var väl det när vi fick finbesök i Hedemora. Det blev ett lugnt och nyktert firande för mig, men ack så trevligt. Jättekul att slå ihop oss ”vinnarskallar” och detta måste göras oftare. Går fortfarande runt och småler åt Limpos avstigning av ”urdjuret”, som han kallas, och ätande av kronärtskockan. Att sedan dagen efter också få se Henke och Anders bli högröda i ansiktet och springa ikapp till diskbänken p g a den starka ”gamla” såsen på pizzan var bara grädde på moset. Med ett sådant nyårsfirande måste ju 2012 bli ett bra år. Försökte lova grabbarna innan de åkte en blogg redan förra veckan, men tiden räcker aldrig till.

Kanske ska skriva lite travgrejer också :) Fröken har haft en liten träningsperiod efter starten i december och ett tramp gjorde att perioden blev längre än vad det var tänkt. Nu tränas hon för fullt och jag siktar förhoppningsvis på start i slutet av denna månad. Vi har lagt om träningen för henne och hon går nu en hel del backträning i skogen, förhoppningsvis kan detta göra henne gott. Har också provat ett nytt bett hemma i träning som hon peppar, peppar hittills har blivit lugnare av, så hoppas det även kan gälla på banan. Dumt att göra av med krafterna innan starten går…

Love Is startade på Solvalla för ett par veckor sedan och alla som jag träffat har trott att hon var sjuk med tanke på hennes dåliga insats. Nu var ju så inte fallet, utan hon gav helt enkelt fan i det när hon inte var med i den främre träffen. Hon går ju bäst i ledningen eller åtminstone när hon känner att hon är med och fightas, men denna gång tyckte hon det var skönare att bara hålla sitt tempo och inte öka nämnvärt när de andra ”stack” på bortre långsidan. Det är bara att ta nya tag och vad kan man säga: fruntimmer med humör…

Riktigt roligt att min bror fick ett reportage i vinternumret, bra skrivet (endast ett par sakfel ) och fina bilder. Han hoppades i början av året med ca 5 starthästar i stallet köra in 300 000 kr 2011 och slutade på ca 270 000 kr. Detta trots att två av stallets fyra starthästar stått i paddock sedan september och stallet bara kom upp i 43 starter. Detta ger ett snitt på ca 6265 kr per start, vilket är bra för en liten tränare. I år finns även ett par nyblivna treåringar i stallet, så förhoppningsvis kan starthästarna bli fler och detta öka startmöjligheterna. Hemsida är under konstruktion också, och jag hoppas den blir klar inom en snar framtid. Mer om detta i nästa blogg

Nu måste jag ägna mig åt studierna igen, seminarium imorgon på mitt PM som handlar om hur Sverige påverkas av den nuvarande skuldkrisen. Intressant ämne, men jag är nervös inför morgondagen…

Ha det bra, så hoppas vi på ett roligt travår för oss alla 2012!

//Kristina

Äntligen har jag tid att sätta mig ner och skriva en liten blogg. Har försökt i snart en veckas tid, men det har varit fullt upp, både i skolan och på travfronten. Har avverkat två tentor sedan senast och även några starter med hästarna.

Började med att följa med Elinor till Solvalla för start med Super Lucky. Lucky gjorde det jättebra och blev trea. Drog tåget i tredje redan 700 m kvar och höll farten hela vägen in i mål. Hon är beundransvärd ”tanten”, inte alla ston som tjänar över 100 000 kr som 9-åringar. Elinor har gjort ett jättebra jobb med henne och går mot sitt bästa år hittills som tränare.

I onsdags var jag iväg till Solvalla igen, men denna gång med Fröken som gjorde comeback efter behandling. Hade räknat med en frusen bana med tanke på att här hemma låg snön på marken och det var minusgrader i luften, ack så jag bedrog mig dock. I Stockholm regnade det och banan var bara lervälling. Fröken hatar när det är sådan bana och när Jennifer försökte ta ner henne till innerspåret så bara grävde hon ner sig och galoppen var ett faktum. Det är bara att ta nya tag, och igår var Elinor ute och red henne i montésadel för första gången. Efter ca 100 m:s bockande i full galopp, så lugnade hon ner sig och kunde trava riktigt fint i ryggen på mig som körde en annan häst före. Vi rider henne några gånger till i montésadeln hemma och sedan testar jag och anmäler henne till ett montékval. Antingen så blir hon alldeles för het och galopperar, eller så fungerar hon klockrent och då tror jag att hon har fina pengar att tjäna i den disciplinen.

I fredags var det Romme och Love Is gjorde comeback efter sjukdom. Jag har haft hand om Lovis sedan min storebror, Daniel, köpte henne på kriterieauktionen som 1,5 åring och hon kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Vid denna tid hade jag nämligen en äldre travare som hela tiden blev skadad och jag ville inte riktigt sluta med travet just då (hösten 2008). Fredrik bodde i Skara och hade sina hästar med sig där, men jag hade bara Expounder och när han gick sönder tre dagar innan auktionen så bestämde tydligen mina bröder sig för att inhandla en ny kuse som jag kunde ta hand om. Valet föll på Lovis och hon fick följa med hem till Dalarna, hon hette egentligen något annat, men genom att det var en nystart så kände vi att det vore roligt att döpa henne själva. Jag och mamma började kalla henne Lovis och någon månad senare hette hon Love Is i alla system. Efter hjälp med inkörning så har jag tränat henne helt själv hela två- och treårssäsongen. Tyvärr gick hon omkull i januari som treåring och skadade ryggen. Det har tagit tid att läka, men nu verkar det som att ryggproblemen minskar. Hon är stor, ca 1,66, och grov, så hon har behövt tid att växa i sin kropp och Love You-avkommor är ju inte kända för att vara tidiga. Hon har gjort det bra i år som 4-åring och är nu bara 1500 kr ifrån 100 000 kr intjänat. Hon har problem med någon form av muskelsjukdom som hela tiden återkommer och gör att hon aldrig kan få starta på och skaffa sig en toppform.

I fredags gjorde hon comeback i alla fall och gjorde det jättebra som tvåa. Hon gick till ledningen och fick öppna första varvet väldigt långsamt, men sista varvet gick desto snabbare och hon avslutade 12,5 sista 500 m. Favoriten i vinnarhålet fick lucka in på upploppet och hann sticka huvudet först alldeles före mål. Bara hoppas att hon får vara frisk nu och starta på under vintern. När man sett en del av hennes prestationer kan man tro att hon har dålig skalle, men det är då sjukdomen har satt ner henne och hon knappt kan gå efter loppen. Hon fattar väl visserligen inte riktigt vad detta går ut på ännu, men i fredags gav hon inte upp utan kämpade på hela vägen in i mål. Ett litet fall framåt

Hade två st 2-åringar med oss också och de klarade sina kval alldeles utmärkt, så nu blir det kontroll hos veterinären och sedan siktas de mot start i början av nästa år. Alltid spännande med nya förmågor

Elinor hade med sig två hästar också. Persos Arnie skötte sig i montékvalet och nu är det bara lite vinterträning och sedan får vi se om han kan sköta sig när det blir allvar. Kapacitet har han ju så det räcker och blir över. Ellen Propellen var hårt betrodd i montéloppet och det såg bra ut när hon ledde in i sista sväng, men på bara några steg så tappade hon och ”gick inte framåt”. Höll till sjundepriset i alla fall och nu i efterhand visade det sig att hon troligtvis blev hovöm. Hon hade nya skor inför den här starten och troligen blev trycket av dessa skor för hårt, bara att ta nya tag.

Trav den här veckan blir Solvalla på onsdag med Elinor och Super Lucky. Spår 10 i Guldklockan och det är bara hoppas att hon kan komma iväg bra och inte hamna för långt bak i fältet, då kan hon ta fina pengar igen.

Ha det bra!

//Kristina

Den har slagit till ordentligt den här gången, den s k bloggtorkan! Har försökt få ihop en blogg i över en vecka, men det slutar alltid med att jag slutar skriva och börjar tänka på helt andra saker. Jag är disträ och vet inte om det beror på vädret eller alla finansiella termer som finns i mitt huvud just nu. Har två tentor nästa vecka och ser verkligen inte fram emot detta.

Vi närmar oss den kallare årstiden och håller man på med hästar längtar man inte direkt efter kyla och is. Ger alla som håller på med hästar på heltid en stor eloge för att man står ut under vinterhalvåret. Är det snö och temperaturen ligger runt -5, så är det perfekt. Tyvärr brukar inte vädret vilja hålla sig så speciellt många dagar och det är svårt att klara av att hålla fingrar, tår och kinder varma. De är utsatta ställen på kroppen och det spelar ingen roll vad man har för kläder, man fryser ändå. Dessutom blir man riktigt klumpig i sina ”tjockis-kläder” och vinterstövlar. För att inte tala om hur fumlig man blir i fingrarna när man måste arbeta i handskar. En stor eloge till er alla!

Själv har jag det bra som bara har en häst att ta hand om. En träningstur klarar kroppen av ganska bra och man hinner nästan tina upp innan man har jobbat klart. Apropå Fröken, så tränas hon för fullt igen efter en liten vilopaus med behandlingar och jag siktar på start i början av december om allt går som planerat.

Var och startade min vän Elinors Super Lucky på Solvalla den 12 november och blev alldeles kallsvettig när inte nummerbrickan låg på sin plats när jag skulle hämta ut den. Gick fram till inskrivningsdisken och de plockade fram en ny vojlock som var betydligt större än de vanliga som nu används. Vi fick vara försökskaniner och testa hur den fungerade i lopp. Var ingen större skillnad utselningsmässigt och kusken sa ingenting om att den var i vägen, men om det gjorde så stor skillnad på TV:n gentemot de andra nummerbrickorna vette tusan. Lucky gjorde det väldigt bra som trea iaf :)                        

Här kan ni se skillnaden på storlek, vill ni se hur den fungerade i loppet kan ni kolla i lopparkivet

Det får räcka för mig denna gång. Trav närmaste veckan blir Solvalla på onsdag med Super Lucky och sedan hoppas jag på start för Fröken inom en snar framtid. Ingen blogg om blåa shots och äventyr idag, Limpo. Det som händer i Hedemora, stannar i Hedemora

Ha det bra! //Kristina

Tiden bara rinner iväg och det är två veckor sedan jag bloggade senast (inte lika lång bloggtorka som vissa andra verkar ha, men ändå) Två tentor avklarade, start med Fröken och en fantastisk BC-helg har stått på schemat och dagarna har bara försvunnit.

Börjar med redovisning av Frökens start. Hon blev femma på nytt rekord och gick som bäst sista 50 metrarna, dock inte helt hundra i travet och hon har idag varit hos veterinären och blivit behandlad i sina bakknän. Vi hade bytt bakskor till denna start och de fungerade inte optimalt, hon fick lite väl mycket grepp och detta sliter. Hon gjorde det dock väldigt bra då loppet inte alls blev kört som hon vill ha det och med facit i hand skulle kusken suttit kvar på innerspår, men inte lätt att veta att kusken i dödens inte alls har något taktiskt sinne eller tempobedömning. Hon var tokpigg före loppet och måttade åt kusken och stegrade sig innan provstarten, så hon mår nog bra av en månads startuppehåll

Måste väl skriva lite om BC-helgen också som verkligen levde upp till förväntningarna. Jag och min vän Elinor tog bilen och drog iväg på lördagsförmiddagen (innan vi åkte hann Elinor upp till Romme för att rida ett banjobb och jag utförde diverse pyssel som normalt tar flera timmar, men som denna dag bara fick ta en timme), bara att konstatera att man blir effektiv under stress och att det alltid finns något att göra när man håller på med trav. Vi kom iväg i alla fall och styrde kosan mot Sundbyholmstravet. Trist och råkallt väder, men fina hästar som visade upp sig, även om BC-finalerna blev  s k ”blufflopp”. Efter detta drog vi till hotellet och checkade in. Vi gjorde oss iordning och drog på förfest med mina kollegor här på Vinnarskallar, mycket trevligt. Sedan var det BC-fest som gällde och vi hade en kanonrolig kväll. Kan dock efter flertalet blåmärken och glasbitar plockade ur foten konstatera att alkohol och höga klackar inte är någon bra kombination

Detta var min femte travresa i år och nästa år ska det bli fler. Det är trevligt att träffa människor som har samma intresse som en själv och som förstår vad man säger. Många av mina vänner är inte alls travintresserade och har haft svårt att förstå att travet och hästarna tar så mycket tid, så därför betyder de här resorna så mycket.  

Vi började året med att dra till Paris och Prix d’Amerique. Hade fyra riktigt roliga dagar (den femte behöver vi inte tala om, magsjukan slog till) och vi hann med att se allt, och då menar jag verkligen allt. Alla sevärdheter klarade vi av på en dag och även Grosbois hann överskådas. Andra resan gick till Göteborg och Olympiatravsfinalen. Själv hade jag 5 dagar före avresa opererat  knäet, så det blev en helg på kryckor. Roligt hade vi och Göteborg blir sig aldrig likt Sedan bar det av till Stockholm och Elitloppet. Hade en kanonkul lördagskväll, men av olika anledningar åkte vi hem på söndagen och såg loppet tillsammans på TV istället. Nästa år ska vi vara på plats och bidra till stämningen.

Eftersom jag arbetade nästan alla dagar hela sommaren, så blev det inga travresor då. Jobbade ju visserligen på en travbana och betade av E3-finaler där, men det är inte riktigt samma sak som att åka iväg och vara publik. Kriteriehelgen blev nästa resa och den behöver inte nämnas mer än att den var grym. Först gå runt och titta på framtidens stjärnor och sedan varva ner med en god öl i goda vänners lag, en oslagbar kombination.

Nu dröjer det några veckor innan Fröken ska starta, men trav blir det ändå. Närmast på lördag då jag ska åka med Elinors Super Lucky till Solvalla för att jaga pengar. För inte kan man fira sin födelsedag någon annanstans än på trav?!

Ha det bra! //Kristina

Dags för min tredje blogg här på Vinnarskallar.se. Är tyvärr ganska tom i huvudet just nu då jag är inne i en intensiv tentaperiod, hade en igår och nästa på torsdag. Mikro- och makroekonomi, tjoho! Intressant dock, men roligt nej.

Så vad har hänt sedan senast?! Besökte Romme i lördags och kollade V75, riktigt bra insatser av flertalet hästar. I söndags och måndags var jag med min vän, Elinor och startade hennes hästar. En fjärdeplats på Solvalla och tangerat rekord, gjorde det riktigt bra. Lång resa till Färjestad i måndags, slutade första utanför, men gick 16.3 i montédebuten och kämpade (vilket kan variera när det gäller henne), så hon gjorde det också bra.

Det snackas mycket inom trav-Sverige just nu hur vi ska få nya människor att bli hästägare. Jag fick själv fundera över detta i början av sommaren, då ägarna till Fröken inte visste vad de skulle göra med henne. Jag tyckte så mycket om henne och ville inte att hon skulle flytta.  Jag började fråga runt bland mina hästintresserade vänner för att höra om de skulle kunna tänka sig att ha en del i henne, fick mumlande svar tillbaka att det skulle vara jätteroligt, men att de inte visste om de hade råd. Själv går jag på studielån och har räkningar så det räcker och blir över, men kände att jag verkligen tror på att Fröken kan springa in så hon går runt. Jag funderade lite mer och bestämde mig slutligen för att ändå leasa henne själv om ingen annan var intresserad. Min bror pratade med ägarna och de gick med på att jag skulle leasa henne. Fick lite panik när allt var klart, hur fasiken skulle jag ha råd att äga henne själv?! Kom då på idén att försöka göra en grej av det hela. Hon heter ju Fröken, så varför inte starta en ägarkonstellation med bara kvinnor. Jag frågade mina vänner igen, denna gång med frågan om att ha en tiondel i henne och att jag tränade henne själv, så vi fick ner kostnaderna. Tre vänner hoppade på direkt. Frågade sedan kvinnor hemma i byn, bl a min mammas väninna som faktiskt ägt travhäst, men det var många år sedan. Hon hoppade på och hennes syster likaså. Helt plötsligt var alla tio delar utdelade och min rädsla för att stå ensam som ägare var bortblåst.

Så från i somras står ägarkonstellationen Stall Fröknarna som leasingtagare till Fröken. Stall Fröknarna består av 10 kvinnor i åldern 25 – 59 år, som har olika bakgrunder och förhållande till travet. Hela sommaren hade jag dock en gnagande oro över att tänk om hon inte alls kommer att gå bra och alla blir besvikna att jag ”lurat” på dem en travhäst. Så därför kändes det extra skönt att hon vann första starten för oss, dessutom hennes första seger någonsin. Alla tyckte det var jätteroligt, de äger ju trots allt en vinnare och en av mina vänner funderar nu på att skaffa sig en till alldeles egen travhäst :) Imorgon, lördag, ska vi ha ägarträff för Stall Fröknarna och det ska bli roligt att de som inte känner varandra äntligen får träffas. Fröken har på tre starter sprungit in 17 000 kr och detta gör att hon faktiskt går runt, dessutom är det riktigt roligt att äga häst tillsammans med andra. Delad glädje är verkligen dubbel glädje

En ägarkonstellation som vår borde fler nappa på att ha. Är man tio st, så är månadskostnaden överkomlig och även om hästen kanske inte är någon kanon så har man i alla fall något gemensamt och bara känslan att äga en häst som startar är helt fantastisk. En andelshäst kanske vore något för företag som vill att personalen ska ha något gemensamt eller för tjej/killgänget som har familjer och inte hinner umgås så ofta. Alla konstellationer är ju möjliga, så sprid travet till alla ni känner. För även om man inte är ett dugg intresserad av trav, så kan man faktiskt bli det. Har man väl ägt en travhäst, så är man fast.

Närmaste veckan blir nästan travfri, Romme på söndag med premiehäst, men annars bara tentaplugg och träning av Fröken. Anmälning på måndag :)

Ha det bra och trevlig helg! //Kristina